onsdag 4 februari 2015

Instagram - Motiverande eller precis tvärtom?

För inte allt för länge sedan visade min instagram bilder på alla möjliga människor som tränade, dietade, deffade och tävlar i fitness. De så kallade "motivatörerna". När jag satt och bläddrade igenom dessa bilder varje dag, ibland flera gånger om dagen, kände jag mig dock aldrig mer motiverad. Däremot fick jag ofta en känsla av att jag inte duger som jag är. Istället för att skapa motivation skapade det motsatsen för mig. Detta har resulterat i att jag inte följer någon träningsblogg eller något sådant konto på instagram längre. På något vis tror jag att dessa bilder mest får andra att må mer dåligt än att de får folk att må bra. Sen när blev det normaliserat att lägga upp bilder på varje naken kroppsdel man har bara för att flasha muskeln? Jag aktar mig själv numera för att lägga upp bilder från gymet på min kropp. Vem mår bättre av att se dem? Jag själv förmodligen om jag nu råkar få någon positiv kommentar om min kropp. Men får de verkligen mig att må bättre, egentligen? Jag måste själv ta ansvar för vilket ideal jag står för och sprider ut.

Det är skitsvårt. Skitsvårt att inte haka på selfie-harvan med träningsbilder och "visa upp sig" och få komplimanger. Men för varje bild jag tar på min kropp, försöker få till de rätta ljuset och den bästa poosen, ju mer faller jag ner i ytligheten och kommer längre ifrån den jag vill vara och det jag vill stå för.

2015 tror jag är året när saker och ting kommer förändras kring träningen. Det kommer inte längre handla om att se ut som en fitnessmodell, jag hoppas att fokuset kommer gå från att träna för ett visst utseende till att träna för hälsan. För det är inte hälsosamt, varken psykiskt eller fysiskt, att försöka se ut som en deffad fitnessmodell, särskilt inte året om eller för oss tjejer som ska ha mer fett på kroppen av diverse anledningar.

Utmaningen jag står inför är att komma tillbaka till träningen utan att hamna i den här ytliga spiralen igen. Att hålla målet i sikte - att träna för hälsan och inte för att se snygg ut. 

Men hur lätt är det när man står där, omringad av speglar från varje vinkel med ljus som gör att de flesta muskler ploppar fram i spegelbilden? Men vem sa att förändringar skulle vara lätta?
Jag ska klara det.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar