Friluftslivets Betydelse För Människan

Varför är friluftslivet så viktigt för människors hälsa? Om man ser till humanekologin är människan skapt för att leva i naturen vi har sedan urminnes tider levt i symbios med den (Ekeroth, 2007). Om människan skulle ta avstånd till naturen skulle det påverka henne negativt på flera sätt, både själsligt, mentalt och kroppsligt (Sandell & Sörlin, 2000). Lars-Magnus Engström (1999) tar också upp friluftslivets hälsoeffekter och han uttrycker det såhär; ”friluftslivet ger möjligheter till social samvaro, avkoppling och livsglädje och är därmed av stor betydelse för många människors livskvalité” (s.14).

Engström (1999) tar även upp att i det västerländska samhället har våra liv blivit mindre fysiskt krävande och i och med all ny teknik behöver vi knappt anstränga oss. Detta är ett stort problem eftersom människokroppen är ett verktyg som behöver röra på sig för att fungera på ett bra sätt (Engström, 1999).

Jag tror att friluftslivet blev extra viktigt för människan efter urbaniseringen i och med att många människor flyttade in till storstäderna och därmed kom längre bort från naturen. På de viset ökade människors behov av att vistas i naturen för bland annat rekreation och dess lugnande effekter på sinnet (Sandell & Sörlin, 2000). Under flera hundra år har naturens läkande kraft känts till (Ekeroth, 2007) och många studier har visat att naturen används för sina hälsofrämjande egenskaper (Andersson & Rydberg, 2005). Även vetenskapen börjar ge tyngd åt kunskapen om naturens läkande krafter och den växer sig starkare i samhället (Andersson & Rydberg, 2005).

Samhället idag är väldigt tids-fokuserat vilket har medfört att många lever ett med ett allt för högt levnadstempo. Människor ska idag hinna uträtta många saker på mindre och mindre tid (Ekeroth, 2007). Andersson och Rydberg (2005) skriver att svenskar använder skogen som rekreationsområde och då oftast i form av promenader.

Referenser

Sandell, K. & Sörlin, S. (2000). Friluftshistoria – från ”härdande friluftsliv” till ekoturism och miljöpedagogik. Stockholm: Carlssons.

Andersson, R. & Rydberg, D. (2005). Naturen och Hälsan. Ödeshög: Skogsstyrelsens Förlag.

Engström, L-M. (1999) Idrott som social markör. Göteborg ISBN 91-7656-458-4

Ekeroth, Sofia (2007). Friluftslivets inverkan på hälsan. En intervjustudie med friluftsaktiva individer. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Halmstad.

 En bild tagen på Gotland, Fårö.