Varför är friluftslivet så viktigt för
människors hälsa? Om man ser till humanekologin är människan skapt för att leva
i naturen vi har sedan urminnes tider levt i symbios med den (Ekeroth, 2007).
Om människan skulle ta avstånd till naturen skulle det påverka henne negativt
på flera sätt, både själsligt, mentalt och kroppsligt (Sandell & Sörlin,
2000). Lars-Magnus Engström (1999) tar också upp friluftslivets hälsoeffekter
och han uttrycker det såhär; ”friluftslivet
ger möjligheter till social samvaro, avkoppling och livsglädje och är därmed av
stor betydelse för många människors livskvalité” (s.14).
Engström (1999) tar även upp att i det
västerländska samhället har våra liv blivit mindre fysiskt krävande och i och
med all ny teknik behöver vi knappt anstränga oss. Detta är ett stort problem
eftersom människokroppen är ett verktyg som behöver röra på sig för att fungera
på ett bra sätt (Engström, 1999).
Jag tror att friluftslivet blev extra viktigt
för människan efter urbaniseringen i och med att många människor flyttade in
till storstäderna och därmed kom längre bort från naturen. På de viset ökade
människors behov av att vistas i naturen för bland annat rekreation och dess
lugnande effekter på sinnet (Sandell & Sörlin, 2000). Under flera hundra år
har naturens läkande kraft känts till (Ekeroth, 2007) och många studier har
visat att naturen används för sina hälsofrämjande egenskaper (Andersson &
Rydberg, 2005). Även vetenskapen börjar ge tyngd åt kunskapen om naturens
läkande krafter och den växer sig starkare i samhället (Andersson &
Rydberg, 2005).
Samhället idag är väldigt tids-fokuserat
vilket har medfört att många lever ett med ett allt för högt levnadstempo.
Människor ska idag hinna uträtta många saker på mindre och mindre tid (Ekeroth,
2007). Andersson och Rydberg (2005) skriver att svenskar använder skogen som
rekreationsområde och då oftast i form av promenader.
Referenser
Sandell, K. & Sörlin, S. (2000). Friluftshistoria – från ”härdande
friluftsliv” till ekoturism och miljöpedagogik. Stockholm: Carlssons.
Andersson, R. & Rydberg, D. (2005).
Naturen och Hälsan. Ödeshög:
Skogsstyrelsens Förlag.
Engström, L-M. (1999) Idrott som social markör. Göteborg ISBN
91-7656-458-4
Ekeroth, Sofia
(2007). Friluftslivets
inverkan på hälsan. En
intervjustudie med friluftsaktiva individer. Sektionen för Hälsa och
Samhälle, Högskolan Halmstad.
En bild tagen på Gotland, Fårö.