Hur tar uppdaterar man sina selfies, om man nu vill ta någon, från de man gjorde när man var 16 år och fjortis? Eller är själva grejen att man aldrig uppdaterar dem utan kör på samma miner även fast de känns och ser patetiskt ut när man är 27. Jag tar knappt selfies längre och tar jag några blir det med hästarna.
HUR GÖR MAN?!?!
Denna pose har jag aldrig använt men de känns definitivt som min ålder växt förbi denna posering...
Melankoli
Försöka se lite söt och ledsen ut...
Tandvärks-bilden...
Försök till att vara söt igen - och avslappnad.
De obligatoriska och omtalade pussmunnarna som till och med Björn vill haka på.
Efter pussmunnar blir det lite oskyldighet igen.
Sedan lite urflippning.
Och efter utflippningen vill man se till att man ser bra ut igen... Ingen får ju tro att man ser ut så Egentligen.
Och lite "lycklighet" på de!
Avslutar med några gamla heliga och hedliga pooooser och känner att uppdatering av selfies krävs om några fler sådana bilder ska knäppas. Hur ser 27-års-selfies ut liksom?
Såhär ser mina selfies ut nuförtiden, med häst och osminkad.
Eller njutandes i solen med Arons ben som ryggstöd.
Selfiesarna i 27-årsåldern kanske helt enkelt är mindre ytliga och handlar mer om att förmedla något? För på dessa bilder är jag med mina bästa vänner som jag älskar och bara de gör ju att jag förmedlar en viss glädje och harmoni jämfört med diverse uppiffade pussmunnar med tom blick, inga glittrande ögon där inte. Den lyckliga känslan finns inte i de bilderna. Kanske en selfie mer handlar om att förmedla en känsla?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar