Stillasittande - Del 2

Att stillasittandet har ökat kan man koppla till de stora samhällsförändringar som skett under de senaste 50 åren vilket har förändrat vårt sätt att leva i grunden, och stillasittande beteenden som skrivbordsjobb, tv-tittande, användande av datorer och bilåkande tar upp en del av den moderna människans vakna tid.
Så nu tänker ni säkert, vi som har ett stillasittande jobb, vi måste ju sitta ner, hur gör vi då?
Så frågan är, hur kan minskat stillasittande uppnås i befolkningen när våra livsvillkor ser ut som de gör? 

Hälsoeffekter av stillasittande

Ny forskning har under de senaste åren visat att stillasittande under längre stunder, oberoende av övrig fysisk aktivitet under dagen, ökar risk för flera av våra stora folksjukdomar samt att dö i förtid. Man har nyligen definierat stillasittande beteenden som aktiviteter som inte ökar kroppsns energiförbrukning väsentligt om man jämför förbrukningen i vila (www.fhi.se).
Stillasittande innebär alltså frånvaro av kontraktioner i de stora muskelgrupperna (framförallt sätes- och benmuskulaturen som du annars aktiverar genom att stå eller gå), du får alltså muskulär inaktivitet av att sitta. Stillasittande bör ses som ytterligare en viktig livsstilsvariabel att ta hänsyn till (tillsammans med t.ex. motion, rökvanor, kostvanor, stress och övervikt) när vi utvärderar en persons hälsa. Detta på grund av att tv-tittande, datoranvändning, kontorsarbete och bilåkande har ökat väsentligt se senaste årtiondena. Detta innebär långa stunder av stillasittande.  
Anledningen till att man kopplar långvarigt stillasittande till negativa hälsoeffekter föreslås handla om den låga energiomsättning man får, vilket leder till ansamling av visceralt fett och låggradig systemisk inflammation (Citat).
I en litteraturundersökning som folkhälsoguiden skrivit om på deras hemsida, beskriver dem att man fann en riskökning för varje 2 timmar av tv-tittande per dag med 20% för typ 2 diabetes, 15% för hjärt- och kärlsjukdomar och 13% för förtida död. Forskarna såg också ett samband mellan den totala tiden man sitter still och midjemåttet, HDL-kolesterol (det goda kolesterolet), inflammationsmarkörer, triglycerider (fett), insulin och insulinkänslighet. Det som jag tycker är överraskande är att resultatet var oberoende av hur mycket fysisk aktivitet man hade den övriga tiden. 

Hur kan dem som måste sitta stilla göra för att förhindra detta?

Man kom även fram till lite positiva saker i den här undersökningen. Nämligen att man kan förhindra de här till viss del genom att man tar många små korta avbrott under sin stillasittande tid. Det har nämligen betydelse hur man fördelar den stillasittande tiden under dagen. Så trots att två personer har samma totala tid i stillasittande så kan den som tar korta avbrott få signifikant lägre nivåer av inflammationsmarkörer. Och det handlar inte om långa avbrott, utan avbrotten kan vara runt en minut. Så du som har ett arbete där du måste sitta still mycket, tänk på att du uppnår fördelaktiga hälsoeffekter av att helt enkelt resa på dig och röra dig. Även om det låter klyschigt i mångas öron så gör det skillnad när du tar trapporna istället för hissen, cyklar till jobbet och lämnar bilen hemma, reser på dig och hämtar ett glas vatten istället för att be kollegan göra det åt dig, och så vidare. Bara genom att stå istället för att sitta fördubblar du nämligen din energiomsättning. Och tillskott som jag skrev ovan som att t.ex. gå i trappor, mångdubblar energiomsättningen. 

Referenser

www.fhi.se

www.stillasittare.se

Bok - Hälsa och Livsstil