Igår på vägen till stallet satt jag och tänkte på personlighet och hur olik personlighetstyper kan influera en. Jag har alltid tänkt att jag är mer utav den extroverta personlighetstypen. Jag vill alltid vara trevlig och passa in, att Alla ska tycka om mig. Däremot kan jag i vissa situationer skifta om och bli väldigt introvert - särskilt i situationer som jag känner mig osäker i eller obekväm, jag känner igen vissa saker som triggar detta. Jag har även märkt hur olika slags människor kan påverka de här. Exempelvis om jag är i en större grupp där det finns någon personlighetstyp tar för sig väldigt mycket och vill vara i centrum, då backar jag och blir mer introvert. Vill någon väldigt gärna ta plats så lämnar jag plats. Om jag däremot är i en grupp som är lite lugnare, ja då tar jag mer plats och trivs med de. Satt och tänkte på det här igår i bilen till stallet. Det är nog min heliga tankestund på dagen, i bilen alltså. Jag fick nämligen höra en teori, eller om det var forskning, om introverta och extroverta som var väldigt intressant innan jag åkte. Nämligen att extroverta människor är mindre stimulerade och därför söker yttre stimuli hela tiden i form av att kommunicera med andra, vilja vara i centrum osv medan introverta människor är överstimulerade av allt som händer runt omkring dem och därför hellre drar sig tillbaka för sig själva och tänker mer än de talar för att inte bli ännu mer överstimulerade. Jag kan känna igen de där i mig själv! Jag kan LÄTT känna mig understimulerad, dock behöver jag inte fylla upp min vardag med människor utan för mig fungerar djur lika bra, innan jag skaffade häst igen umgicks jag dock Mycket mer med vänner. Men de jag har märkt är att jag koncentrerar mig bättre eller känner mig nöjd helt enkelt när jag gör något "hjärndött", till exempel om jag står och mockar eller kör bil (vilken i och för sig inte är hjärndött) så stimulerar det min hjärna att tänka, som att den där understimuleringen stimuleras av att jag gör något och då kan jag tänka ordentligt, låter de jätteskumt? Jag gillar att göra sådana där tråkiga saker och har aldrig haft några problem med de, de där sakerna som man bara gör och de inte finns någon direkt slut utan man kan hålla på hur länge som helst, som att plocka blåbär exempelvis eller som att mocka i en box där man aldrig blir klar eller bara promenera väldigt långt. När jag ser vad jag skriver inser jag att jag kanske borde börja sticka, det är ju en sån där evighetsgrej. Men min teori är att de stimulerar min understimulerade hjärna att slappna av och då kan jag tänka klarare. Insikter kommer till mig när jag gör något sådant helt enkelt, förmodligen för att jag slappnar av mer genom att göra saker än att bara "ta det lugnt", de gör mig bara rastlös och "understimulerad". Men det var väldigt intressant att läsa för jag känner att jag är en person som hela tiden söker nya saker, utveckling och rörelse och annars blir jag olycklig och uttråkad. Jag måste ta mig framåt.
En anledning till att jag satt och tänkte på detta är för att vara hästägare så är det bra att veta vilka situationer som triggar en för att kunna hålla sig lugn i alla lägen. Jag kan hamna i lägen där jag inte är den där ledaren jag vill vara, om det händer något väldigt snabbt och reptilhjärnan hinner reagera innan man tänker. Därför tycker jag det är intressant att uppmärksamma vad som triggar mig och även förstå varför just vissa saker triggar mig (vissa saker hänger nämligen med från när vi är små) för att sedan lättare kunna uppmärksamma detta beteende när det händer och försöka förändra det. Att försöka förstå mig själv utan att döma att jag gör så.
Har du funderat över vilken personlighetstyp du är och vad (eller vem) som kan få dig att skifta personlighet helt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar