Dagens pass

Fortfarande inte helt frisk så idag blev de lite arbete på ridbanan för båda hästarna. I skogen finns de dessutom massa jävliga älgflugor nu som hästarna blir tokiga på så tror dem tyckte de var ett rätt bra beslut :)

Aron har verkligen blivit en ståtlig herre! Så vacker och ståtlig. Min prins.

Man växer aldrig ifrån ponnytiden <3

Godmorgon söndag!

Två typiska bilder på Aron ovan. Han är ett proffs på att göra mindre vackra, men roliga miner. 

Igår kände varken jag eller Björn oss särskilt friska. När man är sådär mittemellan sjuk. Man är för frisk och rastlös för att ligga i sängen hela dagen men för sjuk för att anstränga sig för mycket. Dock tror jag att vi båda ansträngde oss för mycket igår när vi satte nya hagstolpar och fixade för idag känner vi oss båda sämre. Men hagen är fin!

Nedan är lite fler bilder från gårdagen. Aron kom och såg till att vi gjorde ett bra jobb med jämna mellanrum och bjöd på lite skratt och fina bilder. 

Aron in action

Såhär ser det ut framåt eftermiddagen när lillkillen får tuppjuck i hagen.... Gissa om han var lerig när jag skulle rida? ;)

Sjukstuga

Älskar att starta dagen med dessa godingar. Har typiskt nog dragit på mig en förkylning vilket nog var oundvikligt med tanke på att alla barn utom tre var sjuka när jag jobbade i veckan. Plus att jag haft fullt upp på sistone med massa plugg, Tobbes memorial och Sthlms-resor, plus jobb och hästar. Hästarna blev lidande i slutet och fick vila en vecka men nu är vi igång igen och jag är så glad att kunna lägga mer tid på dem nu och inte hela tiden behöva känna att jag Borde plugga egentligen. I tisdags red jag lektion på både Aron och Lilja. Med Aron gick jag mellan glädje och frustration över att han gärna vill stå och hänga med den som är på marken och då ignorerar han mina vikthjälper (använder tyglarna minimalt utan lär honom att lyssna på sätet). Men det är lätt att ignorera matte då när man har en egen vilja. Så ett tag kändes det som att jag varken kunde rida eller styra. Men efter lite klargörelse, för jag tror faktiskt inte han helt hade förstått vad jag menade från början, så blev det mycket bättre och då kom glädjen. Vilken fin häst jag har! Ingen lätt häst att rida men vem har sagt att det ska vara lätt? Han är väldigt känslig och lyhörd men ändå väldigt cool nu och hetsar inte upp sig. Sedan är han så go när han gnäggar så nöjt och glatt när man sitter va. Efter lektionen ville han inte gå ut från ridbanan (vadå är vi klara nu?), vilket är ett bra betyg. I torsdags var vi ute och promenerade och det var nog över en vecka sedan sist så jag valde att inte rida vilket var ett klokt val. Aron var minst sagt PIGG. Så det var en supertaggad Aron och en sjuk matte som inte alls hade särskilt mycket energi. Inte lätt att vara sjuk när man har hästar hemma som ändå ska mockas åt och skötas om. Men nu känner jag mig i alla fall mycket bättre idag även om jag inte är helt bra ännu.

Fick två goa pussar i morse av Tot och Git.

Känslostorm på Tobbes Memorial

Förra torsdagen fick jag äran att dela ut åtta stipendier till åtta helt fantastiska och inspirerande organisationer som på olika sätt gör världen till en bättre plats. Det var sån härlig energi och riktigt känslosamt. Jag har haft äran att dela ut detta i flera år tack vare att Skandia skänkte pengar när pappa gick bort som sedan skulle gå till att hjälpa andra - något som han brann för att göra. Denna gång var de extra känslosamt för mig och jag behövde smita iväg innan de startade för att jag helt enkelt inte kunde hålla tårarna borta. Många år har gått men det är fortfarande så smärtsamt. Smärtan över att inte kunna krama om honom, kunna prata om livet och uppleva saker ihop. När han levde gjorde vi väldigt mycket ihop och framförallt hade vi så kul. I slutet av ceremonin skulle jag hålla lite tal men jag fick knappt ur mig några ord om pappa - för hur ska jag kunna beskriva med ord hur unik och fantastisk han var? Det går bara inte. Att säga att han var fantastisk täcker inte ens en hundradel av hur mycket han betyder för mig. Dessutom hade jag inte kunnat få fram detta utan att bryta ihop Totalt. Även fast de var känslosamt jobbigt var det en otroligt fin ceremoni och härligt att träffa alla - både familjen, vänner, stipendiater och pappas arbetskamrater. 

Aron har blivit vuxen

 Nästan 3 år gammal

Drygt 4 år

Lillkillen har blivit vuxen!