Enligt "the law of attraction" attraherar man de man själv utstrålar eller de som dominerar ens sinne. Om ditt sinne skapar kaotiska tankar är det just detta du kommer attrahera i livet - kaos. Skapar du däremot positiva tankar så kommer du attrahera positiva saker - som att du låser upp en dörr för att positiva saker ska kunna komma in. Detta är inte endast när vi är vakna utan även när vi sover - de vi är oroliga för eller de som tar upp större delen av vår tankeverkstad återkommer i våra drömmar. Hur vi tänker påverkar i väldigt stor utsträckning hur vi mår och vilka situationer och personer vi attraherar i livet.
TV fuckar upp oss
Media visar oss hur vi "ska" leva, vad som är normerna. De traditionella medierna påverkar vårt sinne, tankar och uppfattningar. I tvprogrammen visas människor (ofta ytliga eller överdrivna stereotyper) som inte ser till sitt inre utan snarare till sitt yttre. I reklamer ser vi "snygga" människor som på en undermedveten nivå berättar för oss att vi inte är tillräckligt bra som vi är utan den produkten MEN med den kommer vi att bli snygga OCH populära (för är man snygg blir man självklart populär, DET vet ju alla som sett på tv. Och är man inte snygg kan man få en makeover och sen bli populär). Ibland känner jag att TV gör mig dum. Många program är så extremt fördummande med extrema stereotyper och jag kan bli arg på de genusbilder de ger av män och kvinnor, den bilden når ut till tusentals människor varje dag och självklart påverkar det hur vi tänker och ser på saker.
Hur vi tänker, vad vi tänker om oss själva, hur vi borde klä oss, hur vi borde vara, vad du borde äta eller göra på din fritid blir manipulerat genom traditionell media.
"Tid är pengar" är ett vanligt uttryck och just så är det i TV-branschen, varje ord som sägs är noga uttänkt och varje sekund räknas i ett program. Men tanken om att tid är pengar får oss ibland att inte ta oss tid att göra viktiga saker som att Stanna Upp, bara gå ut i naturen eller kanske meditera. Ofta känner vi just att Vi inte har tid. Vi hamnar i en känsla av att vi måste hinna med så mycket på den här tiden att vi glömmer att lyssna till vår kropp och vårt sinne - vad älskar jag att göra? Kanske fastnar vi ändå vid de där TV-programmet men har däremot "inte tid" för den där promenaden eller egentiden.