torsdag 13 november 2014

Nya dörrar öppnas



Jag har tänkt på en sak i och med flytten. Att vi har köpt en gård och ska flytta är på något vis övermäktigt för mig, jag kan inte förstå det, det är så stort! Det gör att allt annat som händer som vanligtvis är "stora händelser" blir mindre. Det är svårt att förklara. Men exempelvis har jag gått från en häst till tre den senaste tiden och det kändes inte som en stor grej att köpa den tredje hästen, fastän detta i vanliga fall skulle varit en Jättestor grej! Jag har ju aldrig haft mer än en häst. Kanske är det för att det funnits en viss stress i det hela, att få ihop en flock och att fixa alla saker. Skulle vi köpa en katt just nu känner jag att de också bara skulle vara en liten grej. Det är svårt att förklara men det här är ändå något jag tänkt på. Kanske är det så mycket som händer och för bra för att vara sant att jag inte kan ta in det här. Kanske allt kommer på en gång sedan när vi flyttat och man äntligen slappnar av och njuter, vet att det blev av. För jag har kommit på mig själv att tänka på massvis av scenarion som skulle göra att flytten inte blev av, jag har känt att allt är för bra för att vara sant. Jag har drömt om det här länge och jag trodde inte att min dröm var så nära. Det är en härlig känsla att vakna och räkna ned dagarna tills vi flyttar, imorgon börjar första lasset! Samtidigt är det sorgligt, hade avskedslunch med mina favoriter igår och det kändes jättetungt. Jag kämpade för att hålla tårarna borta men det gick inte (och jag som Avskyr att gråta bland folk, då kan man förstå hur ledsen jag verkligen var). Verkligheten sprang ikapp en och eftersom jag inte kunnat föreställa mig vad som händer kom den som mer eller mindre en smäll. Ikväll ska vi också säga hejdå till några nära vänner och de känns inte alls kul...
Jag känner att flytten har bringat med sig en massa känslor. Det är en dröm som går i uppfyllelse, vi står inför något nytt samtidigt så känner jag sorg mitt i euforin. Sorg att lämna människor som kommit mig nära och sorg för pappa som inte finns längre som jag hade velat dela det här med. Just nu är det en berg-och-dalbana med dessa olika känslor. Häromnatten drömde jag att pappa var med på gården och hjälpte till att flytta. Sedan drömde jag om morfar som själv var uppväxt på en gård och hur han sprang runt i hagen bland hästarna. Så kanske betyder de att dem är med mig i det här, jag hoppas det.




tisdag 11 november 2014

Massage och flytt

Efter en lång massage-helg i Stockholm är jag nu åter i Falun. Helgen har bestått av 10 helkroppsmassager på personer som kommer till Axelsons Massageinstitut för massage till reducerat pris. De har även bestått av en hel del pluggande på skolan, det är inte lätt att lära in alla latinska namn för skelettdelar, leder, senor, fogar och ligament. Sedan ska vi dessutom kunna palpera fram många av dessa på en annan person. Så jag har minst sagt lite att göra! Det har hur som helst varit en lärorik helg, det var utmanande att massera främmande människor och redan efter första gången var jag mycket mindre nervös. Man blir så glad av att se att personen ligger där och njuter med ett leende, allt oxytocin som bildas och de känns som att de smittar av sig på en! Sedan har det varit mysigt att träffa vänner och familj och dessutom fixa håret som var väl behövligt (vi kom fram till att de nog var ett år sedan sist). Under tiden jag varit borta har jag tyvärr missat Björns födelsedag vilket känns riktigt pissigt :( Dessutom har Björn fått ryggskott och Bodil brutit benet. Inte alls kul... Ska nog inte åka hemifrån mer!

Nu är vi inne på de sista dagarna i Falun och de sista sakerna packas i lådor nu. Känns som att tiden går så långsamt nu i slutet. Samtidigt känner jag mig ledsen emellanåt över alla människor som man inte kommer träffa på samma sätt längre. Men de mesta känslorna är positiva. Det är början på något helt nytt, något jag aldrig kunnat föreställa mig att de skulle komma inom denna snara framtid, något som jag alltid önskat. De känns fortfarande helt overkligt. Nu längtar jag tills första natten vi sover i huset - vetandes att hästarna kommer rulla in på gårdsplanen dagen efter. Vilken känsla att se dem komma dit! Men innan de är det en hel del hårt arbete med flytt!

måndag 3 november 2014

Nya tider

Jag har börjat ställa in mig på nya kvälls och morgonrutiner redan. När jag flyttar kommer jag behöva gå upp och ta ut hästar Varje morgon vilket kommer innebära tidiga kvällar och tidiga morgnar. Som det är nu slocknar jag kl 22.00 varje kväll och vaknar första gången kl 05.00 ungefär men då tänker jag "inte kan jag gå upp såhär tidigt" och så somnar jag om och vaknar igen kl 07.00 ungefär och känner att det är dags att gå upp. Då är rutinen att sätta på kaffe och te för att sedan gå och sätta mig vid datan där jag börjat läsa en del bloggar igen, har haft ett blogg-läsnings-uppehåll för jag har inte känt att jag hittat någon blogg som gett mig något men nu har jag hittat bloggar som berör ämnen jag tycker är intressanta som alternativ hästhållning på naturligt vis, frihetsdressyr och akademisk ridning. Rutinen på morgonen är också att släppa in lurvpösarna och Embla brukar hoppa upp i knät på mig vid datan för att få sig en liten godis. Sedan sitter jag och fixar med saker som behövs innan flytten, kollar upp saker, kollar hö till hästarna och letar information om diverse saker. Älskar den här tiden på dagen på något vis, är som att mitt huvud är som skarpast på morgonen. Har även återhämtat mig från igår då Björn och jag var på IKEA med resten av Dalarnas befolkning kändes det som. Var både illamående och hade huvudvärk när vi var klara och huvudet kändes som en enda mosig röra. Är så mycket folk och intryck och stress. Hur ska jag klara av julshoppingen? Jag borde aldrig ha något mer inplanerat en dag jag går på IKEA för jag orkar ingenting efteråt, eller i alla fall känns det så då, jag har ingen lust med något alls efter, precis som om huvudet säger att "nä nu har du fyllt upp dagsdosen med intryck och jag orkar inget mer än att ligga på soffan och äta skräpmat". Men jag hade stallet som väntade där jag hade tre hästar att ta hand om så det var bara att bita ihop och åka dit! Aron och jag gick till och med in i ridhuset och tränade på att han ska hitta sin egen balans. Han var jätteduktig fastän de var ett tag sen vi tränade där inne :)

Bjuder på lite bilder från helgen :)





En bild från i lördags när älskling och jag fikade på vårt favoritställe för sista gången förmodligen.

Man kan ju inte bli annat än glad när man träffar denna goding, tänk att han och jag snart blir sambos! :D

Kön för att få massage hemma har varit lång!